|
||||||||||||
Fasgång
En högtalares fasgång är en annan egenskap som inte är så välkänd, men lika fundamental som frekvensgången. Med fasgång menas högtalarens förmåga att skicka ut alla toner i lyssningsrummet samtidigt. Den hörbara effekten av en viss fasgång är inte lika tydlig som frekvensgången. Högtalarens klang påverkas inte nämnvärt, trots att fasgången kan vara mycket ojämn.
Det som istället påverkas är upplevelsen av närvaro och perspektiv i
ljudbilden. En bra fasgång ger ett mer tredimensionellt ljud. Det blir
lättare för lyssnaren att placera röster och instrument i rummet.
Fasgången kan se mycket olika ut för en högtalare. Utseendet styrs bl
a av hur de olika elementen är placerade. I en tvåvägs-högtalare kan diskanten
kanske utgöras av ett långt horn. Konen (eller membranet) sitter då långt
in i lådan, i förhållande till bas/mellanregisterelementet. Flyttas diskanten
fram, påverkas frekvensgången inte så mycket men fasgången ändras radikalt.
I alla flervägshögtalare sitter någon form av filter som delar upp ljudet
till de olika elementen. Detta filter är en stor bov i dramat. Ett komplicerat
filter har sina fördelar men orsakar också stora ändringar i fasgången.
Det finns ett matematiskt samband mellan en högtalares fasgång och fördröjningen
av olika frekvenser. Figuren nedan visar ett exempel:
Fördröjningen är ofta mycket större i basen. Det beror på den längre
våglängden för lägre frekvenser.
En helt "plan" fasgång är egentligen ingenting att sträva efter.
Det viktiga är att fasgången är "linjär". Med det menar man
att fasgången i diagrammet blir rak. Att den lutar spelar ingen roll.
En konstant lutning motsvarar en konstant fördröjning av alla frekvenser.
Något som inte är konstigare än att man sitter lite längre ifrån högtalarna
eller att man startade skivspelaren lite senare. Vad man däremot vill
undvika är plötsliga språng i fasgången.
Man hör ibland begreppet "rätt akustisk fas". Tanken bakom det hela är detta: Om man slår på en trumma rör sig skinnet först mot lyssnaren för att sedan svänga fram och tillbaka ett antal gånger. Är det då inte rimligt att samma sak ska hända hemma i vardagsrummet? Högtalarelementet ska först röra sig utåt. Tanken är i och för sig god, men den faller på grund av den verklighet vi lever med. För det första måste man ha full kontroll på om signalen från mikrofon till högtalare inte har fasvänts (vänts 180 grader) någon gång. Något som t ex kan hända om en mikrofon placeras under i stället för över en av delarna i ett trumset.
För det andra har signalen först gått igenom mängder av elektronik och
filter för att slutligen passera högtalaren. På vägen kan vissa instrument
ha blivit fasvända medan andra inte har blivit det. Fasvänder man högtalarna
(byter plats på "plus" och "minus") blir det rätt
på ett instrument och fel på ett annat.
Det finns försök som visar att man faktiskt kan höra skillnad på speciella
testsignaler om man fasvänder högtalaren åt det ena eller andra hållet.
På inspelad musik finns det däremot i praktiken inget "rätt"
håll att vända sladdarna. Vad som däremot är mycket viktigt är att de
två högtalarna har sladdarna vända åt samma håll.
| Till sidans topp | Till förstasidan med ramar | E-post |