Diagram
Generellt

 

Frekvenskurvan säger inte allt. Även om det i de flesta fall är det intressantaste resultatet i beräkningen, finns det en hel del andra resultat att beskåda och ta hänsyn till också.
På denna sida: • FrekvensgångenKonutslag  • Impedans • Transientsvar •  Lufthastighet genom porten • 

Frekvensgången...

Frekvensgången visar ljudstyrka i förhållande till frekvens. Som du kan se i diagrammet nedan, så är stiger ljudnivån ju högre upp i frekvens man kommer. Med vanlig musik blir resultatet bara att den djupaste basen är något dämpad. Den ljuder alltså inte lika starkt. Över 100 Hz är  frekvensgången jämn och fin. Den undre gränsfrekvensen (eller F-3dB-punkten som man också kallar den) är i exemplet ungefär vid 90 Hz. Man brukar ange F-3dB-punkten när man talar om hur djupt ett system kan spela. Under denna frekvens sjunker nivån nämnvärt och man börjar höra skillnad i ljudnivå. Nu är 90 Hz ganska högt. Exemplet är hämtat ur ett system med en sluten låda, som ofta har en högre undre gränsfrekvens än andra lådor. En annan detalj med den slutna lådan är att kurvan inte bryter lika brant under F-3dB-punkten som andra lådor.
Y-axeln i diagrammet visar här alltså ljudnivån i dB, och X-axeln visar frekvensen. Värdet för dB är kanske lite kryptiskt. Programmet räknar fram elementets känslighet i dB/m/w, och anger detta värde som referens. I detta fall ca 89 dB. Där kurvan är helt rak, är alltså känsligheten 89 dB/m/w. Om ingen känslighet är beräknad, används värdet 0 som referens. Om lådan har en puckel i frekvensgången blir det alltså +dB, om den har en dipp får man -dB.
Värdet kan egentligen bytas ut mot vad man vill. Om du spelar med en ljudsyrka på 110 dB, så är ljudnivån 107 dB vid F-3dB-punkten. Inte så svårt va?

Konutslag

Här ser vi hur stort konutslaget blir i en basreflexlåda. Ju lägre frekvens, desto längre konutslag. Det konstiga fallet i kurvan beror på basreflexröret, som avlastar elementet vid avstämningen (i detta fall ca 40 Hz). Därefter stiger den dock markant. En sluten låda får inte detta fall, då den inte har någon avstämning, och konutslaget blir inte heller lika stort vid riktigt låga frekvenser. 

Antalet millimeter i Y-axeln beräknas på den inmatade effekten, och man får se upp så man inte överskrider elementets maximala konutslag vid rimliga effekter. Många använder tillockmed speciella subbasfilter som delar bort de lägsta frekvenserna, för att undvika problem med för stora konutslag.

Impedans

Impedansgången i exemplet nedan är gjord med en basreflexlåda. Att impedansen stiger mot högre frekvens, beror på induktionen i talspolen.

Transientsvar

En transient är definitionsmässigt en kort ljudimpuls. En trumma är ett bra exempel. Anslaget på ett piano är också att betrakta som en transient. I det senare fallet går ljudet över i en sakta utklingande ton, medan ljudet i första fallet slutar nästan lika abrupt som det började. Hur väl en högtalare förmår att återge dessa ljud kallas transientsvar.

En kort tonstöt läggs på en bashögtalare. Naturligtvis önskar man att samma sak ska komma ut som ljud. Alla högtalare kommer tyvärr att förvränga signalen mer eller mindre. I figuren ovan blir pulsens början orolig och får en lång svans i slutet. Transientsvar kan visas med flera typer av diagram. Ovan är ett av dem.

Lufthastigheten genom porten

Luften genom en basreflexlådas port kan naturligtvis också beräknas och baseras på den inmatade effekten, och hastigheten är högst just vid avstämningen. Om hastigheten blir för hög, uppstår otrevliga blåsljud i porten. Detta kan undvikas genom att välja större rördiameter och/eller montera rör med konade ändar. Detta minskar turbulensen markant.

Japp, det var några diagram det. Fortfarande frågor? Skriv ett e-brev.


Till sidans topp Till förstasidan med ramar E-post