Lådor
Sluten låda

 

Den slutna lådan är den enklaste av alla lådor. Den är enkel att beräkna, men framför allt är den enkel att bygga.

Om den slutna lådan

Den slutna lådan brukar ha en sämre verkningsgrad än en basreflexlåda. Speciellt i djupbasen. Porten i basreflexlådan kan sägas vara ett extra element som hjälper till i djupbasen. Dock brukar element med för högt Qts-värde bli svårkontrollerade i en basreflexlåda. En fördel med den slutna lådan är att den ofta spelar renare och låter mera "hifi". Lämpliga element till denna låda ska ha ett Q-värde mellan 0,45 - 0,85. 

Namnet förklarar mycket väl hur det ser ut. Bashögtalaren sitter i en tät låda där ingen akustisk kortslutning kan förekomma. Den slutna lådan kallas ibland också för tryckkammarhögtalare. Att konstruera en sluten låda är föredömligt enkelt. Tumreglen är: Ju större låda desto bättre bas. Nu är detta naturligtvis en sanning med modifikation. Om lådan är mycket stor är det elementets egenskaper som styr resultatet. Om lådan är liten är det luftvolymen i lådan som styr. En liten låda ger också en "puckel" i frekvensgången. 

Fördelen med den slutna lådan är just enkelheten och den okritiska dimensioneringen, men det är viktigt att lådan verkligen är helt tät för att det ska fungera bra. Minsta lilla läcka resulterar i försämrad basåtergivning. Den slutna lådan har också den fördelen att transientsvaret teoretiskt blir mycket bra. Många anser därför att basljudet får mer "skärpa" än t ex basreflexlåda. Nackdelen är främst att basen ofta blir ganska svag. 

Diagram - sluten låda

En sluten låda är en av de enklaste lådorna. Beräkningarna är också väldigt simpla och det är inte mycket man kan göra för att påverka resultatet. Till skillnad mot basreflexlådan som har ett basreflexrör med intressanta egenskaper, finns här inget direkt att justera på. Ljudmässigt fungerar dock den slutna lådan mycket fint, och framför allt är transientsvaret mycket bra. Konstruktionen lämnar dock en del att önska för riktiga djupbas-freak. Ett exempel på frekvensgång nedan:

Som synes är fallet under -3dB-punkten ganska svagt, jämfört med t.ex. basreflexlådan där kurvan avtar brantare.

Beräkningsexempel

Qtc uttrycker det SAMLADE högtalarsystemets Q-faktor i samspel mellan element och låda. Qtc är alltid högre än elementets angivna Qts, och är ett "mått" på hur en sluten låda låter.
Qtc 0,5  Kallas kritiskt dämpad och utmärker sig med ytterst välkontrollerad, något tunn basåtergivning.
Qtc 0,7   Anses vara en mycket användbar kompromiss mellan fyllig och rimligt kontrollerad basåtergivning. Ger rakaste frekvensgång och lägsta undre gränsfrekvensen. 
Qtc 1  Kännetecknas av en något fyllig ock knappt så välkontrollerad, "populär" basåtergivning. 
Qtc 1,4  Utmärker sig med särskilt fyllig och "långvarig" basåtergivning utan större styrning. 
Qtc 2   Kvalificerad till begreppet "fläskbas". Ger väldigt mycket och "fet" basåtergivning, men med mycket dåligt transientsvar och styrning. 

Generellt gäller:  Lägre Qtc - Större låda. 
Optimalt ska vara Qtc 0,707.

I diagrammet nedan ser du skillnaden i frekvensgång för olika Qtc.


Till sidans topp Till förstasidan med ramar E-post