Lådor
Passiv radiator/Slavbas

 

Passiv radiator, eller slavbas som man kallar den, fungerar som en basreflexlåda!
På denna sida: • Om slavbasBeräkningFrekvenskurvaFördelar  •  Nackdelar •  Lämpligt användningsområde • 

Om Slavbas

En slavbaskonstruktion fungerar väldigt likt basreflexkonstruktionen. Men istället för ett basreflexrör använder konstruktionen en slavbas för att sträcka ut systemets undre gränsfrekvens. En slavbas har till uppgift att ersätta porten eller röret i den typiska basreflexkonstruktionen.

Återgivningen från slavbassystemet är ungefär det samma som för basreflexlådan med samma element. Den undre gränsfrekvensen (-3dB) är dock något högre, och brantheten är något högre, mycket beroende på den karaktäristiska "notch" som uppstår i frekvensgången hos slavbassystemen. Denna "notch" uppstår dock normalt sett långt utanför konstruktionens hörbara frekvensområde, långt under -3dB-punkten. Ju större slavbas, desto lägre resonansfrekvens och desto längre ut hamnar denna "notch".

Avstämningen av en slavbas sker på ungefär samma sätt som för basreflexlådan, med skillnaden att här är röret ersatt med slavbasen. Istället för att ändra rörlängd, gör man helt enkelt så att man lägger till eller tar bort massa/vikt hos slavbasen. Mer massa = längre avstämning. Mindre massa = högre avstämning.

Ett gammalt element kan användas som en slavbas om den har lämpliga egenskaper. Knacka bara bort magneten och ta bort polplattan. För att stämma av den, använd silikongummi av lämpligt slag och sprid ut en jämn vikt runt konens nära dess mitt.

Nedan ser du en bild på hur det kan se ut. Som en jämförelse syns även en basreflexlåda.

Beräkning

För att designa en slavbassystem, börja med en enkel basreflexlåda uträknad för ditt element. Använd sedan diametern hos din tänkta slavbas som "rördiameter", och använd denna för att beräkna den rätta rörlängden. Beräkna hur stor volym detta rör tar upp, och räkna sedan om detta i luftens vikt i gram. Resultatet är den krävda massan för din slavbas. Om den är för liten, använd en större slavbas och upprepa beräkningen.

Exempel:

Baselement:
Vas: 56.6 liter.
Qts: 0.30
Fs: 30 Hz
Diameter: 8 tum.

Resultat av lådberäkning:
Vb = 19.8 liter.
Fb = 39.4 Hz

Nu behöver vi välja en slavbas med rätt storlek. Använd alltid en slavbas som är större än det riktiga baselementet, då konrörelserna hos slavbasen normalt sett måste vara 1,5-2 gånger större än hos baselementet. Om det inte är möjligt att använda en större slavbas kan du använda två eller flera mindre, och stämma av dem baserat på den kombinerade effektiva diametern hos dessa slavelement.

Observera att den effektiva diametern hos slavbasen ungefär är lika med diametern av dess kon plus 1/3 av upphängningen. Om du är osäker, använd värdet Sd i slavbasens datablad. Använd sedan följande beräkning för att få fram den effektiva diametern:

Dia = (Sd/PI)^0.5

och

R = Dia/2

I detta fall använde vi en slavbas med en effektiv diameter på 10 tum (grovt räknat för en 12-tums slavbas).

"Rör" diameter = 10 tum.
Rörlängd = 186.1 tum.

"Rör" volym = (PI*R^2)*h
= (3.14 *5^2)*186.1
= 239.3 liter. = 0.2393 m^3

Massa = "Rör" volym * luftens densitet
= 0.2393 * 1.21
= 0.289553 kg
= 290 g

Slavbasen måste därför väga 290g. För att uppnå detta, börja med en slavbas med lägre massa, och lägg på vikt för att nå resultatet.

Likt sin portade broder, är slavbaskonstruktionen mycket mera känslig för fel jämfört med slutna lådor. Jag föreslår att du inte försöker bygga denna lådtyp om du inte vet att elementens T/S-parametrar är riktiga.

I stort sett alla element kan användas i en slavbaskonstruktion, men bara element med ett Qts-värde runt 0.2-0.5 kommer att ge lyckat resultat. Om elementet har ett Qts över 0.4, försök använda det i en sluten låda eller en enkelportad bandpasslåda (typ 1) istället.

Frekvenskurva

Diagrammet nedan visar exempel på ett slavbaselement med olika vikt i en och samma låda. Lämplig massa är i detta fall 55 gram (svarta kurvan). Den blå och röda kurvan visar skillnaden om man halverar respektive dubblerar massan hos slavbasen med bibehållen lådvolym.

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan de tre lådorna; basreflex, sluten och slavbas.

Fördelar

  • Avstämningen är enkel. Genom att endast tillföra eller ta bort massa (i storleken gram) kan avstämningen ändras upp eller ner med så mycket som 15 Hz eller så lite som 0.1 Hz. God möjlighet till precision alltså.
  • Möjlighet att stämma av små lådor till låga frekvenser utan att långa basreflexrör tar upp stora delar av lådan.
  • Inga förhatliga portljud eller annan typ av luftturbulenta störningssljud att oroa sig för. Orgelpipsresonanser och i röret stående vågor är obefintliga då det inte finns några rör i konstruktionen.
  • Bättre stabilitet tack vara ökad dämpning på elementen under avstämningen. Detta tack vare specifika complians-karaktärististiken hos slavbasen som hjälper elementet att hålla kontrollen vid låga frekvenser.

Nackdelar

  • Brant fall under -3dB-punkten med 36dB/oktav.
  • Något högre undre gränsfrekvens jämfört med basreflexlådan.
  • Jämfört med ett plaströr kan slavbas-elementet verka aningen dyrt. Särskilt om två eller flera slavbasar används, vilket är vanligt när man använder element med hög effekt och stor slaglängd.

Lämpligt användningsområde

Kan i stort sett användas i alla de system där basreflexkonstruktionen annars skulle använts.

Kan användas i konstruktioner där en mindre låda önskas, men ändå få ett resultat som liknar basreflexlådans.

Slavbaskonstruktionen kan byggas med halva storleken jämfört med basreflex och fortfarande ha samma avstämning.

 


Till sidans topp Till förstasidan med ramar E-post