|
| Horn. En stor lösning för ett stort ljud. |
|
|
|
Om horn
Hög verkningsgrad och låg distorsion erhåller man genom att utforma högtalarhöljet
som en tratt eller ett horn. Det placeras framför eller bakom högtalarelementet
(fram eller bakladdat horn) och varianter på temat har under åren varit
många.
Verkningsgraden hos ett vettigt byggt bashorn blir ca 30 %! Det är ca
100 gånger högre än för samma element i en sluten eller basreflexlåda.
Du kan med andra ord spela lika högt med ett bashorn driven av en 30 watts
förstärkare som dina konkurrenter gör med 3000 watt med samma element.
Om nu elementet inte brinner med den effekten.
Men om de nu är så bra, varför bygger inte fler denna modell? Kanske för
att bashornet blir väldigt stort och inte är allt för enkel att bygga.
En hel del tillverkare tar till konsten att utnyttja fysikens lagar till
det yttersta. Speciellt för att återge frekvenser i mellanregistret och
i diskanten. Du hittar många fabrikat på diskanthorn och några få som
gör mellanregisterhorn.
Principen för ett bashorn är att bygga en låda som startar med en liten
öppning, där elementet placeras, därefter ökar lådans tvärsnittsarea hela
tiden mot mynningen.
Olika
horn
Det finns fyra typer som är de vanligaste bashornen och de är alla olika
formade.
- Paraboliskt horn
- Koniskt horn
- Exponentialhorn
- Det hyperboliska hornet - det kanske mest använda hornet
Namnen har hornen fått av den matematiska funktion som beskriver hur
hornets tvärsnittsarea förändrar sig från mynningsarean till slutarean.
Hornets tvärsnittsarea kan öka linjärt (a), exponentiellt (b)
eller hyperboliskt exponentiellt (c). Bäst men samtidigt svårast
att bygga är den sista varianten så i praktiken används mest exponentialhorn.

Pröva själv
Att hornprincipen fungerar alldeles utmärkt kan du lätt kontrollera.
Ta en trumpet och ta loss munstycket och blås. Inte låter det speciellt
högt. Sätt in munstycket i trumpeten - hornet - och ljudet blir nu enormt
mycket högre. Det enda du gjorde var att hornladda munstycket!
Frekvensgången för hornvarianterna är olika. Det hyperboliska hornet kopplar
djupast i frekvens men är samtidigt behäftad med betydligt högre distorsion.
När det gäller distorsion är det koniska hornet bäst men saknar djupbasen.
Exponentialhornet är som sagt den bästa kompromissen.
Som sagt så blir hornen väldigt stora, och för att få plats med dom bör
de veckas. Vid val av hornets undre gränsfrekvens väljer du med fördel
en halv eller en hel oktav under ditt högtalarelements resonansfrekvens.
Tack vare den stora strålningsdämpningen som hornet belastar elementet
med, så dämpas elementets egenresonans starkt. Konutslagen kommer att
vara mycket små samtidigt som ljudtrycket blir högt. Du bör välja element
med en hög BL-faktor, dvs. har relativt styv upphängning. Väger konen
dessutom relativt lite är den en fördel men inget krav.
Vecka hornet
Konsten att vecka ett horn utan att skapa för mycket problem är svårt.
Tänk på att flödet av luften från elementet till hornets mynning ska gå
så lätt som möjligt. Undvik lösningar som ger reflexer i hornet.
|